Tvåhundrasjuttiotre

Nio månader alltså. Så många dagar sedan är det jag besökte SU senast, och ännu syns vare sig någon operation eller kallelse i sikte. Det här har gått och blivit lite av en följetång, vars story jag inte riktigt hade kalkylerat med. Det har nu dock gått så pass lång tid att jag nästan förträngt det hela. Förträngt var kanske inte helt igenom korrekt ordval; lagt det i mental malpåse överensstämmer nog bättre.

Jag har varit i kontakt med SU angående det här, främst för att höra hur landet ligger, och jag känner att jag haft en bra dialog med dem. Kortfattat kan man säga att de beklagar att det blivit som det är. De är väl medvetna om min, emellanåt ganska tuffa, situation på jobbet, men kan inte göra någonting åt det – möjligen mer än att just konstatera att de inte kan göra någonting åt situationen. Jag, å min sida, förstår mer än väl deras situation, men kan heller inte göra ett skvatt åt saken. Man skulle kunna säga att vi uppnått ofrivillig konsensus. 🙂

Vad jag tänker göra åt saken, just för tillfället, är att om en dryg vecka gå på semester, och sedan låta saker och ting ha sin gång. Jag kan således redan nu meddela att det kan dröja en och annan vecka innan det skrivs ett nytt inlägg, men ni som följer bloggen via Facebook behöver inte bry er, eftersom ni automatiskt får information när nytt inlägg finns. Tills dess önskar jag er en riktigt härlig sommar – må solen skina på er, den grillade maten smaka himmelskt och att semestern i största allmänhet blir riktigt ljuvlig!